Vernissage av utställningen Att vara ung
Måndagen den 7 juni 2010 var det vernissage av utställningen Att vara ung på Ájtte, fjäll- och samemuseum. Genom foto, föremål, bildspel- och film skildrar Elena Lango, Felicia Löfgren, Isak Utsi, Leila Nutti, Anne Máret Päiviö och Nadia Kielatis hur det är att vara ung same idag. De har under ett år dokumenterat sina eller andra ungdomars vardag och delar av deras dokumentationsmaterial ligger till grund för utställningen.
Vernissagebesökarna välkomnades med dryck och tilltugg innan de fortsatte till utställningslokalen. Där tittade de på fotografier, skrattade till bilspel, bläddrade i kompedier och imponerades av ungdomarnas pimpade föremål. I musiken från bilspelet minglade glada museibesökare tillsammans med ungdomarna, som dagen till ära var iklädda sina studentmössor. Att skolavslutningen är nära var tydlig.
Inledningsvis av projektet Samisk ungdom önskade dessa ungdomar att det fanns fler utställningar om unga samer, skapad av unga samer, vilket nu har blivit verklighet. De speglar i utställningen Att vara ung livet i smått och stort, från fikastunder och slöjdlektioner till renskiljningar och traditionell kunskap. Ärligt och varmhjärtat låter ungdomarna oss följa dem i deras vardag. De speglar ungdomens glädje, äventyrslust och spontanitet. Men även tankar och funderingar kring miljöförändringar, livet med renskötsel, språk och identitet.
Utställningens variation av bilder, berättelser och föremål skapar en gemytlig atmosfär samtidigt som den väcker frågeställningar, hur är det egentligen att vara ung?
Utställningen Att vara ung visas på Ájtte museum från 7 juni t o m 29 augusti.
Bures boahtin! Buorre boahtem! Buerie båeteme! Välkomna! Welcome!
Text: Emeli Elfving
- Anne Máret Päiviö, Elena Lango och Nadia Kielatis betraktar sina pimpade föremål. Foto: Ylva Jannok Nutti
- Felicia Löfgren tittar närmare på deras fotografier. Foto: Ylva Jannok Nutti.
- Ungdomarnas föremål har placerat i en rumsmiljö. Foto: Emeli Elfving
- Ungdomarnas fotografier. Foto: Emeli Elfving
Film och redigeringskurs
Hur gör man en film? Det är en komplex fråga som kräver sitt svar. För att få en överblick hur en filmproduktion går till fick vi hjälp av John Erling Utsi som höll en film- och redigeringskurs för intresserade ungdomar i projektet. Isak Utsi och Nadia Kielatis valde att medverka vid kursen.
Vid fyra undervisningstillfällen gav John Erling praktiska tips som kan underlätta arbetet vid en filmproduktion. De två första lektionerna fokuserade vi på olika tekniker i filmning, ljussättning, hur mikrofoner fungerar samt ljudteknik. De resterande två lektioner fick ungdomarna lära sig hur man klipper och redigerar film via tillhörande datorprogram.
Att arbeta med filmproduktion är en komplex uppgift. Man ska behärska mediets uttrycksmöjligheter och tekniska förutsättningar för att kunna använda alla dessa komponenter i ditt berättande. Man behöver också utveckla ett personligt bildspråk genom berättartempo, bildval och stämningsbyggande. För att själv kunna bidra med eget material till produktionen måste man förstå och kunna utnyttja de olika yrkenas funktioner i teamet. Enda sättet att uppnå detta är att skaffa dig kunskap om filmmediet och erfarenhet av hantverk och produktion.
Syftet med filmkursen var att ungdomarna skulle få en stabil grund för sitt projektarbete. De skulle få tillfälle att fördjupa sina kunskaper i filmmediet genom att prova olika stilar, vilket samtidigt gav dem en omfattande produktionserfarenhet. Varje genomförd filmtagning ökade deras tekniska kunskap och deras konstnärliga gestaltningsförmåga. Undervisningstillfällena gav dem möjlighet att utveckla deras personliga uttryck och ge dem verktyg för kommande utveckling. Även efter utbildningens slut.
Inledningsvis gick John Erling igenom vilka komponenter som är viktiga att utgå från när man skapar en film. Vilket är filmens syfte och hur ska du förmedla dess budskap? Vilken metod skall de använda? Riktar de sig mot någon specifik målgrupp? John Erling poängterade att det följaktligen är viktigt att planera filmproduktionen och det är relevant att göra ett gediget grundarbete innan man påbörjar ett filmprojekt. Tillsammans med John Erling skapade Isak ett grundmanus och planering för kommande arbete och filmsekvenser. Isak och Nadia skall i ett senare skede skapa en så kallad storyboard, ett bildmanus med filmens tagningar, som skall fungera som ett schema vid den slutliga redigeringen.
Efter en teoretisk genomgång och manusförfattande var det tid för praktiskt arbete och filmning. Isak fick anta rollen som producent och filmare medan John Erling gav konkreta tips. Vi kollade sedan igenom filmsekvenskerna för att ta lärdom från dem.
Nu har Isak och Nadia kunskap i film och redigering och de vet hur de skall fortsätta sitt projektarbete. De har påbörjat att göra en dokumentär om Jokkmokksmarknad och de är intresserade av att belysa hur markanden påverkar samhällets ungdomar och vad den betyder för olika individer. Vidare berör de hur ungdomar från orten ser på Jokkmokk och dess framtid. De följer och intervjuar tre informanter i deras vardag, före, under och efter marknaden. Filmen kommer att vara färdig under maj månad.
Text och foto: Emeli Elfving
- Isak och John Erling filmar.
- Isak och John Erling filmar Gunvor Guttorm.
- John Erling och Isak tränar att filma ur olika vinklar.
- Isak filmar utan stativ.
Marknadsföredrag
Ungdomarna presenterade sina dokumentationsarbeten inom projektet Samisk ungdom vid Jokkmokks marknad tillsammans med Ylva Jannok Nutti, Anna Westman Kuhmunen och Emeli Elfving under föredraget Ett Interregprojekt om ungdomars syn på museer och föremål... Är museer bara förvaringsplats för gamla och oanvändbara föremål, eller...?
Ungdomarna berättade om sina pågående dokumentationer utifrån deras vardag. Det var till exempel dokumenationer om renskötseln med traditionella kunskaper, koltsömnad eller deltagandet vid klimatkonferensen i Köpenhamn. En del av dokumentationerna var bildspel, texter eller kortfilmer. En kortfilm, som lockade till skratt, var Isak Utsis film om att mata renar, där överhuvudtaget inte en enda ren syntes i hela filmen.
Dokumentationerna utgår uifrån projektets huvudmål, vilket är att öka ungdomars möjligheter och delaktighet i skapandet av samiskt kulturarv och marknadsföredraget utifrån ett besök i museet samlingar och ungdornas tankar om de äldre samiska föremålen. De flesta ungdomar hade påbörjat ett arbete med att "pimpa" eller att göra ett modernt föremål samiskt. De har påbörjat att förändra ett befintlig föremålet med inspiration utifrån de samiska föremålen från samlingarna. Det nya föremålet kommer därmed att vara bärare av något som, för ungdomarna, symboliserar det tidigare föremålet. När föremål blir till en symbol istället för att fungra enligt med dess ursprunliga syfte såsom del i en vardag är kanske inte kulturen densamma som tidigare, men inte innebär det att den är oviktigare för det. Däremot arbetar vi i projektet så att bilderna som presenteras inte enbart visar symboler och ungdomarnas olika projekt visar på att kulturen är mer än en symbol genom deras önskan att dokumentera kunskaper för att både de och andra ska ha möjlighet att lära sig dessa kunskaper till exempel tillvara tagandet av renens olika delar till mat och slöjdföremål. Och de äldre föremålen, använda föremålen, såsom en av ungdomarna i samlingarna: ”… bär en historia, en själ, har en identitet…”.
Fördraget var välbesökt föredrag, ungdomarnas rektor vid Bokenskolan inledde föredraget, deras lärare och öriga studenter från Samiska programet deltog, men även andra intresserade marknadsbesökare, föräldrar, släkt och vänner kom och lyssnade.
Text: Ylva Jannok Nutti
- De samiska ungdomarna och övriga åhörare.
- Bokenskolans rektor Klas Bergman inleder föredraget med att tala om vikten av projektet.
- Anna Westman Kuhmunen ger en bakgrund till projektet.
- Ylva Jannok Nutti berättade om projektets mål, genomförda, pågående och planerade projektarbete och sammanfattade föredraget.
- Emeli Elfving berättade om besöket i samlingarna.
- Leila Nutti berättade om sitt proejktarbete.
- Isak Utsi visade sin kortfilm.
- Samisk Ungdom i Jokkmokk, förrutom Isak Utsi som rusade iväg till annat marknadsarbete. Fr.v Leila Nutti, Nadia Kielatis, Felicia Löfgren, Elena Lango. Fram Anne Maret Päiviö. Foto: Emeli Elfving
Över rykande kaffekoppar träffades Snåsa och Jokkmokks ungdomar
I vimlet av Jokkmokks markand träffades ungdomar och projektarbetare från Jokkmokk och Snåsa för att fika tillsammans. En efter en droppade de in, påpälsade med röda kinder och nyinköpta fynd. Att alla var glada över att befinna sig på markanden var uppenbar och samtliga såg fram emot att möta vänner och bekanta, nära och kära.
Över rykande kaffekoppar och hemmagjort fikabröd knöts nya kontakter. Samtalen rörde sig allt från marknad till midsommar, rendrift och skotrar, mat och framtid. Som vanligt gick tiden fort när man har trevligt och det blev dags att återgå till marknadsruljansen. Vi skiljdes åt med ett leende på läpparna, marknaden hade precis börjat och mycket återstod att se och göra. Troligtvis skulle de ses igen i myllret på samedansen, avskedet var på så sätt egentligen inget farväl. Snarare en början på en bekantskap. Nu ser vi fram emot det fortsatta projektarbetet och hoppas på ett fint sammarbete.
Ute lös solen och kölden bet hårt i kinderna, att marknaden fungerar som en mittpunkt och smältdegel är det inget tvivel om. En vitaminkick i vintermörkret.
Text: Emeli Elfving
- Foto: Ylva Jannok Nutti.
- Foto: Ylva Jannok Nutti.
Release av www.samiyouth.org
Fredagen den 18 december inbjöd de samiska ungdomarna i Jokkmokk och Ájtte, Duottar ja Sámi Musea till vernissage och release av hemsidan www.samiyouth.org. Tillställningen var öppen för allmänheten och besöktes bland annat av skolungdomarna och lärare från den samiska integrerade undervisingen vid Östra skolan. Projektungdomarna Anne Marit Pentha Päiviö, Elena Lango och Nadia Kielatis talade om projektet och visade tillsammans med projektledare Ylva Jannok Nutti hemsidan för åhörarna. Jokkmokks kommun representerades av vice ordf. Karin Wannar som höll ett anförande under releasen. Vid tillställningen deltog 43 personer.
Projektdeltagarna från Jokkmokk är tredje årsstudenter vid det samiska programmet vid Bokeskolan. Det här är deras projektarbete. De dokumenterar på valfritt sätt sin vardag och ger sin bild på hur det är att vara ung idag. De väljer själva hur de vill presentera sitt material. Inriktning och metod kommer därmed att skilja sig mellan ungdomarna.
Projektdeltagarna kommer kontinuerligt att presentera delar av sitt material på hemsidan. På www.samiyouth.org kan man följa ungdomarnas dokumentationer och hålla sig uppdaterad om det fortskridande arbetet och projektets olika delar. Hemsidan innehåller artiklar, bildberättelser, filmklipp och en blogg där ungdomar och projektarbetare skriver.
Releasen bjöd även på diverse tilltugg, mingel och möjlighet att själv surfa runt på hemsidan. Avslutningsvis välkomnades samtliga åhörare att följa ungdomarnas fortsatta arbete.
Fakta om Projektet samisk ungdom
Hemsidan är ett resultat av projektet Samisk ungdom som är ett tvåårigt interregionalt samarbetsprojekt mellan samiska museer och samiska ungdomar på den norska, finska och svenska sidan av Sápmi. De samiska museerna som samarbetar är Ájtte, Duottar ja Sámi Musea, Jåhkåmåhkke, Sámemusea Siida, Anár, Várjjat Sámi Musea, Varangerbotn, samt Saemien Sijte, Snåasa. Till projektet är samiska ungdomar och samiska utbildningar i de tre länderna knutna. Projektets målsättning är att samiska ungdomar skall få större inflytande och bli delaktiga i skapandet och presenterandet av det samiska kulturarvet. Ungdomarna dokumenterar därmed ungas vardag, sin egen eller andra ungas, samt presenterar dokumentationerna bland annat genom en hemsida.
Text: Emeli Elfving och Ylva Jannok Nutti
- Hemsidan: www.samiyouth.org.
- Projektledaren Ylva Jannok Nutti berättar om ungdomsprojektet och arbetet med hemsidan.
- Några av de samiska ungdomarna i Jokkmokk: Najda Anne-Marit och Elena.
- Elena Lango berättar om sitt arbete.
- Åhörarna vid presentationen.
- Release mingel. Text och Foto: Emeli Elfving.
Jokkmokks ungdomar går fotokurs
Ungdomarna från Jokkmokk har under hösten deltagit i en fotokurs med fotografen Carl Johan Utsi. Vid två tillfällen har eleverna fått lära sig mer om bildkomposition, photoshop, redigering och grundläggande systemkamerafunktioner. Utsi berörde även hur man på olika sätt kan presentera ett bildmaterial och gav råd om vilka metoder man kan använda vid fotografering.
Ungdomarna fick i uppgift att fotografera en serie bilder och sedan sätta samman dem i en bildsekvens. Utifrån Carl Johans tips och råd skapade eleverna berättelser utan ord och en samtidsdokumentation. Att en bild kan säga mer än tusen ord har ungdomarna blivit varse om.
Med nyinhämtade kunskaper är ungdomarna redo att dokumentera sin vardag och resultatet kommer delvis presenteras på hemsidan.
Text: Emeli Elfving